Idag har jag klarat av att springa/jogga/gå 10 km runt ett soldränkt Djurgården i Stockholm. Joggade de första 1-2 km tillsammans med Cicci sedan släppte jag eftersom jag fick ont i knät (lider av "löparknä"). Dessvärre höll det i sig under hela loppet trots några tappra försök. Gick istället som jag hade eld i baken och tog mig i mål på 1.16.24. Jag är nöjd. Mitt mål var under 1.20 så jag pinnade på ganska bra. Hamnade på plats 6500 i tidtagningsklassen vilket iofs inte säger så mycket eftersom alla tävlande inte är med där.
Väl i mål väntade medalj, banan, ostkaka & saft. Fast bäst av allt var min trogna supporterfamilj som belönande mig med chokladmedalj och en stor röd ros. Tack!
Blev sedan en stund i gröngräset med mina medtävlare Cicci och Anna å deras familjer. Najs!

Cicci - hoppas du är nöjd med din födelsedagspresent ;-) Vem vet, du kanske önskar dig/får samma nästa år...

/Monica

Idag hade jag studiedag, som mamma redan skrivit. Så då passade jag på att åka till Hummelsta och bada lite. Farfar var lite upptagen med att klippa häcken så jag gav honom ett handtag med att köra skottkärran. Utan mig hade han nog aldrig blivit klar.

/Moa

I måndags började Moa på dagis. 15 månader (-1 dag) gammal. Hon rusade rätt in och började leka, köra runt dockvagnar, krama gosedjuren och satte sig i frökens knä. Hon är inte blyg vår lilla tös. Även om det bara har varit en timmes besök varje dag än så länge så känns det väldigt bra. Personalen trodde t.o.m. att Jan skulle kunna gå undan en stund imorgon. På tredje dagen! (Det var planeringsdag idag).
Det ska bli så spännande! Vad Moa lär sig, om hon kommer börja prata mer och hur vi (och farmor) får det att funka med jobb och dagislämning/hämtning.

/Monica

Hört talas om det? Det är mammor som har svårt att släppa greppet och måste ha full koll och gärna även extrakontrollera allt. Typexempel är mammor som ringer hem för att väcka sina barn eller påminna dem diverse saker. Låt barnen ta lite eget ansvar!
Ett annat exempel, vilket jag tycker är mer förbluffande, är mammor som vakar som hökar så att papporna gör vad de ska eller rättare sagt vad mamman anser att han ska göra. Jag hör dagligen samtal på tåget; "glöm inte att packa ner...", "ge honom mellis kl...", "gör det, fixa det, kolla det" bla, bla, bla.
Män och kvinnor gör saker på olika sätt, det är bara att acceptera. Jag erkänner att jag är ett kontrollfreak men jag gör mitt yttersta för att inte hamna i fällan. Men jag åker dit ibland så klart, gillar ju att ha saker på mitt sätt ;-). Tycker kanske Moa får på sig lite underliga klädkombinationer ibland men vad gör det? Hon mår ju bra, har kläder på kroppen och mat i magen och det är huvudsaken.

/Monica

Nu har jag pendlat i 2½ månad och fascineras ibland av mina medresenärer. Som den kraftigt parfymerade kvinnan som mirakulöst nog alltid lyckas komma först på tåget för att få en sittplats eller den nynnande/sjungande mannen med noter i händerna som jag två morgnar på raken nu har jag haft oturen att hamna bakom. Alla tittar förvånat och aningen irriterat på honom men han verkar oberörd. Imorgon ska jag hålla utkik efter honom...
När man reser samma tider varje dag så ser man nästan samma människor på stationen varje morgon och kväll. Fast typiskt tråkig svensk som jag är så skulle jag aldrig få för mig att hälsa. Det finns nog en oskriven regel om att den enda gången man pratar med sina medresenärer är när alla är irriterade på fullpackade, försenade eller inställda tåg.
Det är bra bekvämt med tåget ändå trots priset, brist på sittplatser och tågtiderna så kan man in emellan åt få sig en sovstund eller läsa en god bok.
Från september när jag ska jobba deltid så gör jag istället de andra miljöbovarna sällskap på E18. Den enda fördelen är väl att det tar mindre tid och jag har större frihet.
Det finns helt enkelt positiva och negativa sidor med det mesta här i livet.

/Monica

Fick lust att testa lite teknikaliteter. Resultatet ser ni nedan. Moas första dopp (av två) när vi var en vecka i Danmark i somras. Kvaliteten på filmen kanske inte är den bästa men det får skyllas på YouTube som tillhandahåller möjligheten att visa filmen.



/Jan