Jaha, så blidde det en ny TV förr än vi anade. Den gamla började lukta misstänkt och eftersom den brann för ca 5 år sedan så vågade vi inte riskera samma händelse igen utan körde den till återbruket. Som tur är så har vi en extra TV som har stått i källaren, bara det att högtalarna är kass (det var lagom kul att titta på schlagerfestivalen i lördags - not!).
Så efter noga övervägande beställde Jan en bauta-TV igår. Jag är lite rädd att den kommer att ta över hela vardagsrummet men det blir säkert bra när vi har vant oss.

Märkligt att man "måste" ha en TV...tänk så mycket man får gjort utan den. För att inte tala om hur mycket man skulle få gjort i huset, med vänner och familj och allt annat om man inte hade datorn. Det går mycket "dötid" framför den här manicken oxå...

/Monica

Vårt internet har varit pajko så jag har inte kunnat rapportera min utsökta viktuppgång från när jag senast var på bvc med mamma. Då var jag 5½ vecka gammal och vägde 4920 gram, var 57 cm lång och hade ett 38 cm runt huvud. Allt enligt min kurva, liksom sist.

Det är väldigt roligt att titta och följa med i allt familjen har för sig, speciellt storasyster. Hon är väldigt pussig och kramig å så är hon väldigt bra på att hjälpa mig rapa.

/Elsa

Lite foton från sommarfesten på dagis där Moa, Monica, Elsa och Farmor var och slog runt.

Mer...

Mer...

Mer...

Nu börjar vi finna en rutin i vardagen och alla har sansat sig efter den stora omställningen att bli en tvåbarnsfamilj.

Första gången Moa och Elsa träffades gick Moa omkring och skrattade nervöst. Hon visste nog inte vad hon skulle ta sig till och hur hon skulle bete sig men hon har varit hur go som helst med sin lillasyster hela tiden. Vill bara kramas, pussas, hålla och hjälpa till.

Även om Moa bara är två år så är det förbluffande hur stor hon blev över en natt. Var tvungen att fråga farmor vad hon hade givit vår stora/lilla tös att äta medan vi var på BB. Otroligt hur mycket människan utvecklas på två år... Just nu sprudlar hon dessutom av ord, det kommer nya varje dag. Det är som att ha en papegoja hemma.

Elsa verkar finna sig bra tillrätta i denna värld. Hon äter, sover och bajsar mest hela tiden. Har lite kingiga perioder som bäst avhjälps med närhet, vaggning och att "hänga" över axeln. Hon är helt förtrollad av sin syster och följer oss alla med blicken. Helst mig dårå ;-)

Jan har varit ledig hela tiden vilket har varit skönt för hela familjen. Nu börjar han dock jobba på måndag (på nytt jobb!) och jag ska försöka styra upp morgonrutinerna och våga mig ut med två töser på byn, varav en kan pipa iväg när man minst anar det. Kommer nog att få min beskärda del av motion den här sommaren utan att springa Vårruset och Tjejmilen i år igen, vilket maken tycker jag ska satsa på. Karlar...

/Monica

Jag har inte riktigt fått in snitsen på det här med att blogga så ni får ursäkta att det dröjer mellan varven. Är väldigt upptagen med att äta, sova och spana in allt familjen har för sig nämligen. Det är hårt att vara nybörjare i den här världen ;-)

På syrrans födelsedag fick jag tid på barnspecialistmottagningen för läkarkontroll, hörsel-och PKU-prov. Tant doktorn och hennes praktikant klämde och tittade på mig och blev nöjda efter lite strul med deras apparater. Jag hade nästan tagit igen min födelsevikt. Sprutan var heller inga problem att ta, fick snutta på mamma så jag märkte ingenting.

När jag var 11 dagar gammal kom min distriktssköterska, Katarina, från BVC hem till oss. Hon ville titta och känna på mig. Förstår inte vad det är med alla människor... Hon blev väl oxå nöjd fast jag har tydligen några märken på ryggen, troligen storkbett, som barnläkaren ska få extrakontrollera nästa vecka. Vägde då 3880 gram.

Idag var mamma och jag och hälsade på Katarina istället och då vägde jag 4430 gram, var 55,5 cm lång och mitt huvud var 37,3 cm runt. Följer min kurva precis!
Nähä, nu ska jag ta och sova lite. Det tar på krafterna att blogga ;-)

/Elsa