Arbetskompisar

Igår stötte jag på en gammal arbetskompis från Ericsson när jag var i Kista och lunchade med C. Han tyckte jag skulle bli bättre på att blogga. Så här kommer en, rakt till dig P!
Tänk vad världen är liten! Funderar ofta på att det vore roligt med återträffar med arbetskompisar från tidigare jobb men är fruktansvärt dålig på att ta tag i det. Nu är det väl dessutom inte läge att ge sig ut på äventyr, längre än till BB dårå.
En hel del människor har ju passerat genom ens arbetsliv och en del har lämnat verkliga avtryck. Konstigt att man kan vara så nära någon under en period för att sedan tappa kontakten... Undrar vad alla dessa underbara människor har för sig och hur det har gått för dem i livet och med jobb?

Jan stör sig ofta på att jag ibland säger arbetskompisar och ibland kollegor. Han tycker att jag är så formell. Men jag kan tycka att det är skillnad, den ena är man mer privat och snackig med, den andra har man en viss distans till. Någon som förstår vad jag menar?

/Monica